Hart när galen
HEJ!
- I kväll är fröken Julie galen igen; komplett galen.
Med dessa ord från betjänten Jean börjar August Strindbergs drama Fröken Julie. Och vi förstår genast - med hjälp av det för oss något överraskande bruket av ordet komplett - att det inte finns någon gräns för Julies galenskap.
Åtminstone inte i Jeans ögon.
Skulle Strindberg ha velat mjuka upp Julies vanvett, kunde han dock ha låtit Jean använda uttrycket hart när istället. Det betyder nämligen 'nästan', 'nära nog'. Svensk handordbok ger oss det belysande exemplet hart när idiot. Och i Svenskt språkbruk kan vi läsa: ensemblen har tilldelats en hart när (i det närmaste) omöjlig uppgift.
Adverbet hart uppträder numera som synes sällan eller aldrig utan sitt bihang när. Tillsammans bildar de ett idiomatiskt uttryck, och ordet är knappast gångbart på något annat sätt. Det närmaste vi kommer, är att vi i äldre bibel-översättningar kan stöta på formuleringen: Himmelriket är hart nära, det vill säga paradiset finns (om uttrycket tillåts) runt knuten.
Hart är fornsvenskt, en neutrumform av harÞer, 'hård'. National-encyklopedins ordbok uppger att det troligen även har påverkats av lågtyskans hart (alldeles, nästan). Tyskans inflytande på svenskan var som bekant mycket stort under medeltiden. Man talar ibland om ett tyskt språkbad. Hansan regerade på Östersjön, hantverkare och handelsmän av tyskt ursprung tog med sig sina yrkestermer hit; inte minst till Stockholm. Ord som stad, mynt, snickare och straff är alla tyska lånord.
