Patrik Godin

HEJ!

Av en slump får jag ett tips om Carl-Johan Vallgrens nya skiva, "Livet". På den finns en sång tillägnad författaren Mare Kandre, som dog drygt 40-årig i mars 2005.

(Mare Kandre, 1962-2005)

Det är en underbar visa, med text och musik av Vallgren. Som textförfattare står dock även Mare Kandre själv upptagen. Vallgren bygger nämligen texten på olika teman och återkommande symboler som finns hos henne.


Bevara en mask åt rosen och en
kyss åt de sörjande
och ge den trötta ärkeängeln hans
vinge av glas
och hälsa de gamla barderna, de
har väntat på dig länge
och om du träffar någon jag känner,
säg att allt är bra
och fisken av trä du skrev om, har
du hittat den ännu
och dronten den lilla gynnaren,
han finns hos dig, eller hur

Ge var och en en kruka sylt som
lossat från kryptans väggar
och skänk dem dina vackra ord, de
döda behöver ett språk
och berätta för mig i drömmen
om hur det är på andra sidan
vi saknar dig och allt det märkliga
du såg

Du såg pollen av liv som blåst in
över gränsen vid stormigt väder
och en ängel låg utstjälpt bland
soporna och blödde, med
oborstat hår
och en puppa av brosk upphängd
i graven, och barnens begagnade
kläder
och en doft av bröd från
underjorden, och ett brinnande
träd i en skog

Är det sant som du skrev att de
döda ägnar sig åt nattligt kräftfiske
dåsiga av sitt medhavda vin
slumrar de i natten på det
utspridda höet
iförda polerade hattar och lyssnar
på radio
och spelar corona nere vid sjön

Bevara en mask åt rosen och en
kyss åt de sörjande
och en insjö i skogen åt månen att
spegla sig i
må ditt hopp fördelas lika bland
oss som är kvar här på jorden
må dina dikter leva, må du
vila i frid


Nivån på svenska sångtexter har med ens höjts några snäpp.