Vid Görvelns slott
I vår vik finns en and,
den är vit, olik
dom andra. Näbben gul, ögat
inte rött.
Inte det minsta.
Men den vet inte
det vi vet, att den är vit.
I sitt eget icke-röda
öga
är den lik sig själv.
Och lik dom andra!
Liksom jag är olik
dig bara
när vi inte vill leva
så är gräsanden vit.
