Att klå dansken
Ärkebiskopen hade varit ute i god tid. Redan vid kyrkomötet 1475 hade han luftat sina planer på ett fullvärdigt universitet inom rikets gränser. Detta eftersom antalet studieresor utomlands - framförallt till de nordtyska universiteten - ständigt ökade.
Själv hade ärkebiskopen - Jacob Ulfsson - studerat i både Rostock och Paris. Därefter hade han vistats fem år vid kurian i Rom. 1469 hade han beklätt Sveriges ledande kyrkliga ämbete.
Tiden vid kurian skulle han få nytta av nu. För den supplik som planerna på ett inhemskt universitet mynnade ut i, sommaren efter kyrkomötet, sändes till just Rom.
Och där fastnade den - i den påvliga byråkratin.
Samtidigt slapp ett rykte lös att även danskarna hade planer på att grunda ett universitet. Visserligen befann sig Sverige officiellt i union med dem sedan 80 år tillbaka. Men likafullt ville man hinna före dem, bli först i Norden med ett eget universitet.
Drygt ett halvår senare beviljades så äntligen suppliken. Bullan utfärdades och kom med kurir till Sverige. På hösten 1477 startade verksamheten vid Uppsala universitet - med domkapitlets kaniker som lärare. Och med Jacob Ulfsson som kansler.
Först två år senare fick danskarna sitt universitet, i Köpenhamn. Att det allt sedan 1430-talet fanns ett studium generale i Lund, tog man från svenskt håll lätt på för stunden.
Kommentarer
Trackback
