Linnés vår
HEJ!
För ett tag sedan beskrev jag min oförmåga att riktigt ta till mig krigsskildringar. Samt hur svårt jag har att föreställa mig våren, när jag befinner mig mitt i hösten. Visst går det, men det är ändå alltid något som fattas, något som ställer sig emellan.
Inuti en utpräglad och distinkt årstid, är jag alltid fången. I ett krig kan jag sällan på allvar fastna.
Bäst går det om jag får understöd av någon enskild soldat, någon vars öde jag för en kort stund kan försöka ikläda mig. På samma sätt kan jag ofta ta mig ifrån en årstid till en annan med hjälp av Carl von Linné.
Så här börjar hans Öländska resa:
1741 maj 15
Stockholm reste vi ifrån i den behagligaste vårtiden, kl. 11 förmiddagen. Solen sken klar och luften var något kulen.
Våren som ej bör mätas efter calendarium utan efter klimatet och värmen, var så vida kommen att lönnen utslagit sina blommor, men ej blad; att björken nyligen utspruckit och blommade som bäst; alens stiplar voro nyligen utbrustna och granen hade på sina yttersta kvistar små röda smultronlika knoppar, som voro dess hanblomster, men ännu ej mjöliga; lind, ek och asp stodo ännu sovande i sin vinterdvala.

Någon fler än jag som kommer att tänka på inledningen till Röda rummet?
Fantasins vägar är outgrundliga.
För ett tag sedan beskrev jag min oförmåga att riktigt ta till mig krigsskildringar. Samt hur svårt jag har att föreställa mig våren, när jag befinner mig mitt i hösten. Visst går det, men det är ändå alltid något som fattas, något som ställer sig emellan.
Inuti en utpräglad och distinkt årstid, är jag alltid fången. I ett krig kan jag sällan på allvar fastna.
Bäst går det om jag får understöd av någon enskild soldat, någon vars öde jag för en kort stund kan försöka ikläda mig. På samma sätt kan jag ofta ta mig ifrån en årstid till en annan med hjälp av Carl von Linné.
Så här börjar hans Öländska resa:
1741 maj 15
Stockholm reste vi ifrån i den behagligaste vårtiden, kl. 11 förmiddagen. Solen sken klar och luften var något kulen.
Våren som ej bör mätas efter calendarium utan efter klimatet och värmen, var så vida kommen att lönnen utslagit sina blommor, men ej blad; att björken nyligen utspruckit och blommade som bäst; alens stiplar voro nyligen utbrustna och granen hade på sina yttersta kvistar små röda smultronlika knoppar, som voro dess hanblomster, men ännu ej mjöliga; lind, ek och asp stodo ännu sovande i sin vinterdvala.

Någon fler än jag som kommer att tänka på inledningen till Röda rummet?
Fantasins vägar är outgrundliga.
Kommentarer
Postat av: KimJ
Jag har börjat med Design hjälp (med bilder) på min blogg idag har jag lagt ut hur man gör en header och bakgrund på bloggen. Kommer även lägga ut hur man gör en stor visningsbild kväll.. Välkommen in och kolla! Du hittar design hjälpen under Kategorier! Kram KimJ
Trackback