Patrik Godin

Två viktiga källor till Stockholms historia är stadens skotteböcker och tänkeböcker. Stockholms Tänkeböcker innehåller bland annat protokoll från rättegångar; skotteböckerna är förteckningar över vad de skattepliktiga invånarna betalde i skatt. De står listade med namn, yrke och summan på det de skulle betala. "Inom mur" (området innanför stadsmuren i Gamla Stan) fanns således en rådman (Mattis Bredholt) som betalade 5 mark i skatt 1466, en ansenlig summa. Där fanns också en Birgitta Spetz, som skulle betala det mer blygsamma två öre (1 mark = 8 öre).

Med hjälp av Skotteboken från 1466 kan man också göra sig en bild av vilka yrken som folk hade i staden i slutet av medeltiden. Det framgår då att ett vanligt yrke har med fisk och fiskerinäring att göra. 35 fiskare upptas, men också tio laxekarlar (handlar med eller fiskar lax) och en speckerska (som röker fisk och kött).

Återkommande yrken är även skräddare, skomakare, murmästare och bagare. Dessutom finns det tretton stycken skattskyldiga guldsmeder, ett högstatusyrke. Några av de mer exotiska yrkena är åderlåterska, skytt (ansvarig för stadens kanoner) och lekare (musikant).

 (Lekare med fiddla)

Skotteböckerna ger alltså en intressant inblick i stadens liv. Samtidigt ska man ha klart för sig att massor av människor inte alls finns med i dem, helt enkelt därför att de inte betalade någon skatt. I Stockholm, liksom i andra städer runt om i Europa, vimlade det av pigor, arbetskarlar, prostituerade, tiggare, sjuka, gamla och "arbetslösa" som inte syns i källorna.

Om de inte hamnade i klammeri med rättvisan eller på annat sätt registrerades, så levde de och dog utan att lämna några mera bestående spår efter sig. Ett öde de för övrigt delar med de flesta av oss.