Patrik Godin

Det är väl lite passé att klaga på Herman Lindqvist, Men i ett tv-program för ett antal år sedan hävdade han att svenskar inte alls var vidare nationalistiska. Och så jämförde han med Frankrike, där han då bodde: där tog minsann folk ton närhelst nationalsången klingade.

En historiker som medverkade i programmet argumenterade emot Lindqvist - på goda grunder. För i själva verket är nog svenskarna minst lika nationalistiska som de flesta andra nutidsmänniskor.

Dels därför att vi är en nation med mycket gamla anor. Dels därför att Sverige - i likhet med snart sett vartenda annat land på jorden - har hela sin (succéartade) moderniseringsprocess instoppad i en mytologisk berättelse, som osar av nationalism i varenda stavelse.

Jag talar naturligtvis om folkhemmet. Om den svenska välfärdsstaten.

När folkhemmet lanserades - i ett riksdagstal av Per Albin Hansson 1928 - och sedan tog gestalt under 30-talet och decennierna därefter, så handlade en hel del om rättigheter. Meriterad för det var man per automatik i egenskap av att vara svensk: man var född här, man talade språket och man var en del av den svenska kulturen.

Klyftor skulle minska, fattigdom, arbetslöshet och trångboddhet bekämpas. Visst poängterades skyldigheter som arbete, skatt och att "dra sitt strå till stacken". Men för att alls få problem med meriteringen skulle man vara av ett främmande etniskt ursprung ("tattare"), psykiskt handikappad eller på annat sätt förment avvikande.

Sedan dess har mycket hänt, både världen och Sverige är i grunden förändrade. Därför har också meritkraven för folkhemmet tvingats att delvis omskrivas. Numera ska man in i samhället, in på bostadsmarknaden, göra det svenska språket till sitt. Men det räcker inte, dvs att vara eller bli svensk och bo i Sverige är inte nog, eller ens det viktigaste (utom, möjligtvis, för SD). Det gäller också att inte slås ut ur skolan, att inte bli sjuk eller arbetslös och hamna på fel sida av "arbetslinjen". Meriteringen kräver aktivitet, synlig närvaro, kunskap, pliktuppfyllelse.

Det var på detta borgarna vann valet. Och socialdemokraterna tycks ha köpt den omstöpta välfärdsberättelsen och arbetar nu febrilt på att göra den till sin (ex. genom att klä den i mjukare ordalag, i ett slags människokärlekens och underifrånperspektivets fernissa).

Så ser den nutida svenska nationalismen ut.