Operakungen

GUSTAF III blev ju som bekant skjuten på operan i Stockholm 16 mars, 1792. I pistolen höll kapten Jacob Johan Anckarström. Det järnskrot som fanns i skottet, vilket tog i konungens rygg, orsakade blodförgiftning. En tillstötande lunginflammation fick kungen att somna in 29 mars samma år.

Det här var dock inte första (men väl sista) gången som något dramatiskt i Gustaf III:s liv kom att förknippas med en opera. När han besteg tronen, vilket skedde på våren 1771 (även om kröningen ägde rum ett år senare) så berodde det naturligtvis på att hans far, Adolf Fredrik, gått ur tiden. Denne blev sjuk redan 12 februari, efter en väl tilltagen diné, och dog strax efteråt. Besked om detta fick dock inte sonen Gustaf förrän ett par veckor senare. Han var nämligen stadd på en längre resa. Först i början av mars mottog han nyheten om sin fars död. Var han befann sig? På operan i Paris, naturligtvis.


Drygt ett år senare fann Gustaf, inte minst efter hejarop från franske kungen, Ludvig XV, att tiden var inne för att sätta punkt för frihetstiden i Sverige. "Adelsväldet" och de bägge partierna, Hattarna och Mössorna, slet riket i stycken. En ny, enande kraft måste inta scenen.

Med hjälp av bl a en av bröderna Sprengtporten planerades kuppen. Den genomfördes sedan den 19 augusti, 1772. Dagen innan laddade Gustaf III upp med supé och med att rida till tre på natten. Redan klockan sex följande morgon var han uppe för att ta nattvarden. Men dessförinnan, innan middagen och ridandet och kommunionen, så befann han sig på - operan. Han följde repetitionerna av "Thetis och Pelée ".


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0