Förbjudna staden
Kejsaren av Yongleperioden (1403-25) är berömd för två saker. För det första levde under honom en av de stora kinesiska upptäckarna, eunucken Cheng Ho, bättre känd som storamiral San Pao. Denne reste vida omkring, till Östafrika, Indien, Maldiverna, Östtimor, Borneo. Om resultatet av dessa resor blivit mer bestående - nästan ett sekel innan portugiserna kom igång på allvar - hade världen kunnat se annorlunda ut idag.
För det andra färdigställdes under Yongleperioden det kejserliga platsområde, som sedan kom att fungera som Kinas regeringssäte under flera hundra år. Vi känner det som Förbjudna staden.
Principen för Förbjudna staden vilar på tanken att kejsaren är solens motsvarighet på jorden. Därför måste även hans residens uttrycka och understryka denna världsbild. Själva området når man genom Himmelska fridens port (där ett porträtt av Mao numera sitter). Den södra delen av palatsområdet var till för ceremonier och audienser. Där återfinns även De tre stora hallarna, bland vilka Den yttersta harmonins hall är den kändaste.
I den norra delen av området bodde kejsaren och hans familj. I mindre boningar runt de mer privata palatsen inhystes många av kejsarens konkubiner. De var inte sällan fattiga kvinnor av folket, och en del av dem hade bara fått en enda natt med honom. Därefter var de fast i området för gott, ty den som delat säng med himmelens son kunde inte gärna släppas ut i världen igen.
1924 jagades den siste kejsaren, Puyi, bort från palatsområdet. Han hade då redan tvingats abdikera 1912.
Kommentarer
Trackback
